Sjöstadsfröken blir förortsmamma

Nu är Lilleman tre veckor, han väger 4350 gram och når 55 cm över havet. Denna soliga septemberförmiddag har vi suttit och pluggat lite. Lilleman ligger just nu i en bärsjal på min mage eftersom han just nu inte alls vill ligga själv. Tycker själv inte att det verkar särskillt skönt att ligga i bärsjal men vad vet jag... Det lustiga är att Lilleman när vi är ute på promenad med barnvagnen är väldigt värmekänslig, dvs han börjar knorra (läs gallskrika) när han blir för varm vilket resulterar i att han ligger utan jacka/tröja och filt i bara "innekläderna" men med mössa. Känner man då på hans rygg (det är där man ska känna) så är han varm ändå även om det känns lustigt att han ligger där med så lite kläder, men han brås väl på sin far. I sjalen blir det ju varmt eftersom han ligger inbäddad i massa tyg mot min kropp men det verkar inte beröra honom det minsta. Jaja det är mycket man inte förstår...

Vårt tidigare rätt så organiserade och välstädade hem har blivit invaderat. Det har invaderats av bebisprylar. Det ligger amningskuddar, "kräkisar" (att torka mjölkig mun med), andra handdukar, filtar, babywatch, vagnsdelar, babyskydd, napp (som ännu inte accepteras helt och fullt) och annat plock som används till Lilleman över hela huset. Det gick från noll till hundra på prylfronten. Lilleman flyttade in och det gjorde även hans prylar. Antar att det bara är att vänja sig, prylarna lär bli fler, större och dyrare. Men så fort man tittar ner på den lille gossen som sover så sött i ens knä förlåter man honom för invasionen och när man tänker efer är det ju faktisk vårt eget fel att han har så mycket prylar!

I måndags för en vecka sedan gick slemproppen på morgonen. Jag ringde Sambon som var på jobbet och varnade, men sa att det kan ta dagar innan nåt händer. Någon värk i timmen kom under dagen, men de var inte särskillt intensiva. Klockan 18 smsar jag Sambon och meddelar att han kan vara kvar hur länge han vill på jobbet och med största säkerhet även kommer kunna jobba även på tisdagen. OK svarar han. Strax efter klockan 19 har värkarna satt fart och jag fäster på mig TENSen vilket inte är det lättaste att göra på egenhand då det innebär att man ska tejpa i svanken. SMSar Sambon igen och meddelar at han nog inte kan jobba på tisdagen men det är ingen brådska hem. Klockan 20 kommer värkarna med någon minuts mellanrum, så jag ringer Sambon och säger att han måste komma hem.


När Sambon kliver in innanför dörren kl 21 är det värkar ungefär varannan minut. Han trycker i sig en minipizza och ställer fram en tallrik yoghurt med flingor åt mig (jag var först inte hugrig och sen klarade jag inte av att ta fram nåt) som jag lyckas få i mig medan han gör klart det sista för att vi ska kunna åka in. Klockan 22 ringer han BB Stockholm som är den förlossning som vi valt. Där kan de inte hitta mina papper, och tror inte riktigt på Sambon när han säger att det är en minut mellan värkarna. Jag får prata med personen i telefonen och förklara hur jag känner, sen frågar hon om jag haft värk under den tid vi pratat? JA, typ hela tiden! Jasså, jaha då får i komma in så får vi mäta.


In åker vi och när vi kommer dit tror de att jag är någon annan. Eftersom jag INTE skriker tror de inte att jag har ont. De mäter hjärtljud på Bebisen och mina värkar i 20 minuter och kan då kontatera att jag har värkar, nähä! Men är väldigt lugn. Barnmorskestudenten mäter även "insidan" och måste hämta en mer erfaren som ska känna och då tänker både jag och Sambon att Jaha nu få vi åka hem. Men icke sa Nicke, 8 cm öppen var jag då. De båda kvinnorna blir förvånade eftersom jag är så lugn. Efter en stund hjälper inte TENSen så jag prövar lustgas, den var svår att reglera men hjälper till viss del. Efter en stund tar vi bort TENSen och jag får Sterila kvaddlar både på rygg och mage och det i kombination med min vän Lustgasen funkar bra. Vid halv två tiden är jag helt öppen men Bebisen ligger fortfarande ganska högt så några timmar går för att han ska komma ner.


Strax efter fem är han nere och Barnmorskan vill att jag överger Lustgasen (kvaddlarna har förlänge sedan släppt) för att "Konsentrera mig på att föda barn." Efter en halvtimme säger det plopp och vattnet går, och efter ytterliggare en stund kommer hela Bebisen klockan 06.07. Sista timmen har det känts som att jag skulle spricka från Helsingborg till Happaranda men så illa var det absolut inte.


Direkt när Bebisen kommer ut får jag honom i en handduk och under navelsträngen ser jag en liten snopp. En snopp? Men alla sa ju att vi skulle få en tjej? Den har snopp utbrister jag. Ja just det säger "sköterskorna". Vi flyttar sen upp till sängen för att de lättare ska funna fixa med navelsträng och allt för att Sambon ska kunna klippa. Moderkakan och det kommer ut och jag lappas ihop.


Efter toabesök får vi frukost! MUMS! Vid 10 blir Bebisen mätt 52 cm och vägd 3770 gram, jag får duscha och jag rullar i rullstol ner till BB-avdelningen, där vi var fram till torsdags förmiddag, dvs två nätter.


Jaha, det var berättelsen om när Ludvig kom till världen en regning natt den 6 September 2011!


ps. har inte hunnit fixa med bilder till datorn på underverket än.

I tisdags den 6/9 kl 06.07 föddes Bebisen på BB Stockholm! Det var en kille och han heter nu Ludvig, han var 52 cm lång och vägde 3770 gram.

Ett längre inlägg om hur det gick till när han kom till världen och mer skryt om hur perfekt han är kommer så småningom!

Kram så länge!

Förra årets höstäpplen!


Idag är det den 1 september och det ska ju vara den första höstmånaden. Bebisen kommer med andra ord vara en höstbebis. Jag har kanske en liten störning men jag tycker att det känns positivt att bebisen kommer att födas tidigt i en månad för datumen i slutet av just höstmånaderna känns så murriga, jag vet att detta kan låta lätt stört men så är det.


Visste ni förresten att alla veckans dagar har en färg? För att göra veckan tydligare för till exempel utvecklingsstörda. Färgen är vedertagen och kan inte ändras. Torsdagar är färgen brun, detta tycker jag dock är lite jobbigt eftersom torsdagar för mig alltid varit orangea och även haft siffran sju, däremot är siffrorna fyra och tre som ju blir fyra ihop inte gula och röda. Siffror har i och för sig inget med veckodagarna och dess färger att göra  utan det är bara nåt jag skapat i mitt eget huvud och av någon anledning så är torsdagar mer bestämda än andra dagar i mitt huvud. Idag är det i min värld alltså Orange torsdag den 1 september med siffran sju.


Annars är färgerna: Måndag-grön, tisdag-blå, onsdag-vit, torsdag-brun, fredag-gul, lördag-rosa, och söndag-röd. Inte vet jag vad ni ska med denna kunskap till men jag tycker att det är en rolig lite onödig kunskap.


När vi ändå är inne på siffror så är jag ju född 810309 kl 03.09 (beror besattheten av att komma itid på att siffrorna i datum och tid är samma tro?), visst vore det då lite spännade om Bebisen kom 110903 kl 09.03, det vill säga mina siffror fast omvänt?


Nu ska jag lägga mig i soffan med Anne Holt och Even Holts Flimmer.


Kram!