Sjöstadsfröken blir förortsmamma

...så här års var det snö och minusgrader. Kommer ihåg att vi var på Skansens julmarknad på lördagen innan första advent (alltså som i morgon) och då var det jättekallt. Hade långkallingar, dunjacka, mössa och vinterskor men bara tunna skinnhandskar så jag frös om händerna. Den 1 december var det -18 grader ute. Idag när jag var ute på promenad med Lilleman och Grannen och hennes Hampus hade jag jackan öppen och fick ta av skinnhandskarna för att jag blev så varm. Undrar om det blir någon riktig vinter i år? Kommer säkert ångra att jag frågade när snön ligger i drivor och jag inte kan ta mig ut med vagnen.

Nä, jag skulle ju "mysarunt" lite innan jag går till sängs.

Kram igen!

Ps. Bilden är tagen vid Danvikstull förra eller förrförra vintern. Det sägs tydligen att kalla vintrar kommer tre åt gången och om det stämmer borde denna vinter bli kall.

Sista fredagen i november och här sitter jag i min ensamhet med en stor burk gelégodis från Aroma och en liten skål med Non stop (våra två favoriter här hemma just nu), ett glas cola zero och Skavlan på tv. Nyss såg jag På spåret och tävlade mot mig själv, Uppsala klarade jag på 10 poäng, till det fick jag hemmalagad pizza. Sambon är fortfarande på jobbet, där spelar det ingen roll vad det är för veckodag eller vilken tid det är på dygnet. Lilleman ligger i sin säng, han vaknade nyss för att äta lite. Han är nog inne i en fas just nu som innebär att han har svårt att komma till ro och somna på kvällen men nu sover han igen den lille gosgossen.

Nu ska jag fortsätta "mysarunt" med mitt gelégodis!

Kram

Idag kom jag på att hetaste modet för mammor här ute i förorten är leggings, även kallat tajts och känns som långkallingar. Har tidigare inte varit något stort fan av leggings i bomull utan har tidigare bara haft i nylon. Var först förra året jag började använda dessa långkallingar offentligt och då ytterst sällan. I somras började jag använda dem lite oftare och då i caprimodell. Har nu haft leggings i bomull och kjol ett par gånger och i dag när vi var på Babyfik hade minst hälften av alla mammor långkallingar med kjol eller klänning. Vissa har väldigt lite klänning och kjol på sig om jag säger så utan bara en längre t-shirt som knappt täcker baken. Inte fullt så hot måste jag nog säga. Men man får vara glad att det är leggings i bomull och inte i nylon som de har till t-shirten. Nylonleggings/strumpbyxor och t-shirt verkar annars vara ett hot mode för lite yngre tjejer, inte heller det så hot i min mening. Hur kan deras föräldrar släppa ut dem utan byxor/kjol? Vet inte om det är så jädra snyggt med bomullslegging och kjol/klänning heller för den delen men skönt det är det!

Nä nu måste jag joina min son i sovrummet, han skulle förövrigt inte alls somna ikväll utan somnade först vid halv tio ätandes i soffan. I morgon ska vi på vår första föräldra(mamma)träff på bvc och då måste vi ju vara utvilade så jag hoppas att han sover hela natten utan avbrott (önska går ju).

God natt!

ps. har tyvärr ingen bild på det läckra förortsmodet att visa men jag skulle tro att det går att se i en förort nära dig!

Vimpelspel som jag sydde till Lillemansrum innan han föddes

Efter ett tags funderande och efter förslag har Sjöstadsfröken nu blivit Förortsmamma.
I dag ska Förortsmamman och Lilleman ta sig en promenix till biblioteket för att lämna igen 10 kg kurslitteratur och låna tre nya och betydligt lättare böcker till nästa delkurs som börjar på lördag. Efter att ha jobbat heltid, pluggat deltid och pendlat 3 timmar per dag i 3 år räcker det inte med att "bara" vara föräldraledig utan när Lilleman sover passar jag på att förkovra mig i det svenska språket. Klarar jag hela kursen har jag till nästa sommar behörighet att undervisa i svenska även på gymnasiet.

Just nu går en maskin med Lillemans mörka kläder, det är dagens andra maskin (och kloclan är bara 9.30), den första innehöll ljusa vuxenkläder. Shit vad jag är effektiv! Den lille mannen ligger i sin säng och sover/filosoferar.

Kram på er!

Kossorna (Highland catle?) bor inte på Skansen utan
5 minuter hemifrån oss.

Idag har jag och Lilleman varit på Skansen tillsammans med Krulltotten, Mathilda och Oscar. Tänk att det går in 3 barn, varav 2 i bilbarnstol och en i babyskydd, två vuxna, en syskonvagn samt en vagn med liggdel i en Saab 9.3, fascinerande tycker jag. På Skansen såg vi får, getter, kossor, lo, varg, järv, sälar och renar. Vi åt lunch samt fikande varm choklad med vispgrädde och kanelbulle (hälsokost när den är som bäst). Lilleman sov nästan hela tiden, vaknade bara för att få sig en slurk mat vid två tillfällen och ett blöjbyte. Det var en trevlig dag trots att solen lös med sin frånvaro. Sista biten i bilen hem tröttnade Lilleman men så fort vi kommit hem och han fått ny blöja somnade han igen och har nu sovit i en timme. Men nu låter det som att han börjar vakna till liv igen i sitt babygym bakom min rygg. Nu ska jag ta och gosa lite med min lilla tröttmössa!

Kram

Idag när hemtentan var nästintill färdigskriven tog Lilleman och jag en promenad till affären och köpte lite grejer för att kunna baka muffins (eller cupcakes som det heter om man är trendig). Det blev muffins med Dumle, som blev godare än vad de ser ut på bilden. Receptet kommer från en av Leila Lindholms kokböcker (vet inte vad den heter men kanske A piece of cake?), som jag inte har men skulle vilja ha, jag fick receptet av Fru Jurist. Det finns massa goda recept på kakor och andra onyttigheter i den. Nu ska jag nog ta och maila in tentan och ta mig en muffins innan jag smyger upp och gör mig redo för "nattpasset".

Kram

Den här veckan står hemtenta på schemat. Man ska välja ett valfritt verk från kursenslitteraturlista och utifrån det göra en fyra veckors planering i vilken man ska få med information om verkets samtid. Jag tror jag har valt Robinson Crusoe från Renässans-upplysning. Måste bara låna boken och hetsläsa den innan jag börjar med min planering. Det ska vara inskickat på lördag midnatt men jag tänkte vara klar senast fredag lunch. Strax ska jag och Lilleman packa in oss i bilen och åka ner till BVC och träffa läkaren på tvåmånaderskollen. Vi ska passa på att springa in på bibblan när vi är där nere och till apoteket och köpa lite grejer åt Sambon som åkt på nåt magskit och har lite feber, han är hemma det är därför jag och Lilleman kan ta bilen.

Kram!

På öppna förskolan nere vid centrum kan man få göra gipsavtryck på sitt barns händer och fötter. Jag tog med mig Lilleman och en ram dit när Lilleman var 5 veckor och gjorde ett tryck. Jag tycker att det känns roligt att ha ett avtryck, som dessutom står ut, från när Lilleman var så liten, blir kul att plocka fram om 18 år då han har storlek 45 i skor och man inte längre vill gosa med fötterna. Det roligaste är ju att allas avtryck är unika. Vem vet Lillemans avtryck kanske blir värt miljoner i framtiden när han blir konstnär/popstjärna/fotbollsproffs/golfproffs? En sak är säkert att oavsett om avtrycket blir värt miljoner eller om Lilleman blir känd eller okänd så är de värda mer än någon kan betala för oss, visst trycket kan jag sälja om någon är intresserad men INTE Lilleman (det vore väll dessutom olagligt, eller?)!

Kram

Nu sitter den vita höstkålen och den rosa ljungen i sin kruka. Det ser betydligt fräschare ut än de gamla sommarblommorna som börjat blomma om, glömde att ta en bild på dem innan de åkte i soptunnan.



Även pelargonen som vi fick av mamma på nationaldagen har överlevt frostnatten som var för ett tag sedan och har knoppar på ett ställe. Måste faktiskt erkänna att pelargonen nästan ser piggare ut nu än vad den gjorde i sommras. Nej, gröna fingrar kan man då inte beskylla mig för att ha.

Känns nästan lite pensionärigt att ta kort på sina blommor!

Blommornas rosa färg gör sig fint mot den brunsvarta
fasaden, synd bara på den orangea elkabeln till bilen.


När vi var i Norrtälje i somras köpe vi en fin kruka i något metallmaterieal, i den har jag nu planterat ljung och höstkål. Den lyser upp lite på framsidan av huset med sina fina rosa färger. Har två ljung till och en vit höstkål som jag ska plantera i en gammal metalkruka som vi köpte när vi bodde i Uppsala, den ska stå på baksidan. Men blommorna som jag och krokodilen Arne (minns ni honom?) planterade i maj blommar fortfarande i den efter höstens värme och jag tänkte låta dem dö innan jag kastar dem. De får i varje fall leva någon vecka till innan jag "gör" höst i krukan.

Har kommit fram till att det är roligast att skriva när jag är irriterad på något/någon. När man går hemma hela dagarna blir man inte irriterad så ofta men idag så blev jag irriterad faktiskt. Jag skulle nämligen åka buss till grannkommunen. Detta inträffar: När jag ska kliva på bussen med vagnen är bussen nästan full där man ställer vagnen, en tant med rullator som står precis vid dörren går av vilket ger mer plats. Jag ser då att det står två vagnar i bussen och att det sitter en mamma med en 4 (?) åring på det hoppfällbara sätet vid vagnarna. Mamman och barnet flyttar sig när de ser att jag ska komma på med min vagn. Mamman placerar barnet på ett vanligt säte längre bak i bussen. I den ena av vagnarna sitter det ett barn men i den andra som är en gammal sulky sitter inget barn. Vagnarna tillhör mamman och hennes vänninna som sitter på ett säte, de har ett antal barn med sig. Under hela bussresan går mamman fram och tillbaka mellan sin dotter och sin vännina, ingen av dem är vid vagnarna hela tiden. Tanken med att man får åka gratis med barnvagn är att man inte ska behöva lämna vagnen och barnet (som ju ska sitta i vagnen), dessa mammor verkar ju inte ha några som helst problem att varken lämna vagn eller barn. Den tomma vagnen skulle dessutom kunnat ha fällts ihop så att det hade blivit mer plats mitt i bussen. Allt detta irriterar mig: ska man ta upp plats i bussen med en vagn få man se till att ha sitt barn i vagnen och dessutom ska man vara vid vagnen. Dessutom borde tanten med rullatorn ha fått sitta på sätet som mamman och barnet satt på (barnet hade kunnat sitta i sin vagn) innan de var tvugna att byta plats för att Lilleman skulle få plats. Idioter!

I söndags var vi ute på en (av många) promenader. Söndagen bjöd på vackert väder så vi tog en sväng i Brunnby Vikspåret, en skogsslinga med elljus på ca 2 km, sen är det kanske en kilometer dit och en hem så det tar ca 75 minuter. Vi är nöjda med det tyska vrålåket och kunde även inviga vår lilla vagnsväska som sitter på styret, den är dock i märket Brio och mycket praktisk. I väskan finns två kopp/flaskhållare och plats för blöja, våtservetter, frukt eller annat som man kan behöva när man är ute på promenad och inte vill släpa hela stora skötväskan. Strax ska jag ta vrålåket och Lilleman på en promenad till Fresta där vi ska på babyfik men först ska jag äta lite rester från söndagen fisk. Dagens väder är dock inte lika vackert som i söndags så det får bli lite varmare kläder. Nu ser jag förresten att det regnar så vi får se om vi kanske stannar hemma istället, suck!

Kram

I helgen provade vi den nya smaken på Polly som är "designad" av Dregen. Påsen innehåller tre smaker: citron, saltlakrits och mjölkchoklad, mycket gott! I och med att påsen innehåller tre rätt så olika smaker kändes det nästan som lösgodis. Hoppa påsen finns kvar i butik ett bra tag till! Ett måste för alla Pollyälskare!

Tyckte att det inte var länge sen jag sist var in och skrev, men det var det tydligen, nästan två veckor. I morgon blir Lilleman 5 veckor och i torsdags blev han en månad. Två namnsdagar (av tre, Ludvig och Nils) har han hunnit med att fira under sitt hittills korta liv. Jag måste erkänna att alla de som säger att "passa på och njuta, tiden går så fort" faktiskt har rätt, tiden går fort. Det känns som att jag nu efter tre veckor hemma på "egen hand" börjat anpassa mig efter en vardag som passar mig och Lilleman. I och med att han hela tiden blir äldre känns det hela tiden mer och mer okej att bege sig ut på olika äventyr. Första två veckorna kändes lite, hur ska jag säga, inte tunga men lite osociala i och med att jag inte ville bege mig ut hur som helst med tanke på bassillusser och virus och sånt. Men lite besök fick vi så helt ensamma var vi ju inte. Idag ska vi till Öppna förskolan efter lunch och sen ska vi till bvc för vägning och mätning av Lilleman. Det är två veckor sen vi var där sist och jag skulle gissa att han börjar närma sig fem kilo. Som sagt: Det går fort. Snart har han vuxit ur alla kläder i 56 som jag köpte innan han föddes och som han fått  present men som tur är har han fått en massa fina kläder i 62 som han kommer kunna ha. Han har mer kläder än sin mamma att ha på sig just nu!

Nu håller vi tummarna för att det inte börjar regna när vi ska iväg, då måste vi prova på att åka buss för första gången men jag tar hellre en promenad. Känns som att det faktiskt är höst nu efetrsom temperaturen sjunkit markant! Får se hur mycket kläder jag får på Lilleman utan att han blir för svettig.

Kram

Nu är Lilleman tre veckor, han väger 4350 gram och når 55 cm över havet. Denna soliga septemberförmiddag har vi suttit och pluggat lite. Lilleman ligger just nu i en bärsjal på min mage eftersom han just nu inte alls vill ligga själv. Tycker själv inte att det verkar särskillt skönt att ligga i bärsjal men vad vet jag... Det lustiga är att Lilleman när vi är ute på promenad med barnvagnen är väldigt värmekänslig, dvs han börjar knorra (läs gallskrika) när han blir för varm vilket resulterar i att han ligger utan jacka/tröja och filt i bara "innekläderna" men med mössa. Känner man då på hans rygg (det är där man ska känna) så är han varm ändå även om det känns lustigt att han ligger där med så lite kläder, men han brås väl på sin far. I sjalen blir det ju varmt eftersom han ligger inbäddad i massa tyg mot min kropp men det verkar inte beröra honom det minsta. Jaja det är mycket man inte förstår...

Vårt tidigare rätt så organiserade och välstädade hem har blivit invaderat. Det har invaderats av bebisprylar. Det ligger amningskuddar, "kräkisar" (att torka mjölkig mun med), andra handdukar, filtar, babywatch, vagnsdelar, babyskydd, napp (som ännu inte accepteras helt och fullt) och annat plock som används till Lilleman över hela huset. Det gick från noll till hundra på prylfronten. Lilleman flyttade in och det gjorde även hans prylar. Antar att det bara är att vänja sig, prylarna lär bli fler, större och dyrare. Men så fort man tittar ner på den lille gossen som sover så sött i ens knä förlåter man honom för invasionen och när man tänker efer är det ju faktisk vårt eget fel att han har så mycket prylar!

I måndags för en vecka sedan gick slemproppen på morgonen. Jag ringde Sambon som var på jobbet och varnade, men sa att det kan ta dagar innan nåt händer. Någon värk i timmen kom under dagen, men de var inte särskillt intensiva. Klockan 18 smsar jag Sambon och meddelar att han kan vara kvar hur länge han vill på jobbet och med största säkerhet även kommer kunna jobba även på tisdagen. OK svarar han. Strax efter klockan 19 har värkarna satt fart och jag fäster på mig TENSen vilket inte är det lättaste att göra på egenhand då det innebär att man ska tejpa i svanken. SMSar Sambon igen och meddelar at han nog inte kan jobba på tisdagen men det är ingen brådska hem. Klockan 20 kommer värkarna med någon minuts mellanrum, så jag ringer Sambon och säger att han måste komma hem.


När Sambon kliver in innanför dörren kl 21 är det värkar ungefär varannan minut. Han trycker i sig en minipizza och ställer fram en tallrik yoghurt med flingor åt mig (jag var först inte hugrig och sen klarade jag inte av att ta fram nåt) som jag lyckas få i mig medan han gör klart det sista för att vi ska kunna åka in. Klockan 22 ringer han BB Stockholm som är den förlossning som vi valt. Där kan de inte hitta mina papper, och tror inte riktigt på Sambon när han säger att det är en minut mellan värkarna. Jag får prata med personen i telefonen och förklara hur jag känner, sen frågar hon om jag haft värk under den tid vi pratat? JA, typ hela tiden! Jasså, jaha då får i komma in så får vi mäta.


In åker vi och när vi kommer dit tror de att jag är någon annan. Eftersom jag INTE skriker tror de inte att jag har ont. De mäter hjärtljud på Bebisen och mina värkar i 20 minuter och kan då kontatera att jag har värkar, nähä! Men är väldigt lugn. Barnmorskestudenten mäter även "insidan" och måste hämta en mer erfaren som ska känna och då tänker både jag och Sambon att Jaha nu få vi åka hem. Men icke sa Nicke, 8 cm öppen var jag då. De båda kvinnorna blir förvånade eftersom jag är så lugn. Efter en stund hjälper inte TENSen så jag prövar lustgas, den var svår att reglera men hjälper till viss del. Efter en stund tar vi bort TENSen och jag får Sterila kvaddlar både på rygg och mage och det i kombination med min vän Lustgasen funkar bra. Vid halv två tiden är jag helt öppen men Bebisen ligger fortfarande ganska högt så några timmar går för att han ska komma ner.


Strax efter fem är han nere och Barnmorskan vill att jag överger Lustgasen (kvaddlarna har förlänge sedan släppt) för att "Konsentrera mig på att föda barn." Efter en halvtimme säger det plopp och vattnet går, och efter ytterliggare en stund kommer hela Bebisen klockan 06.07. Sista timmen har det känts som att jag skulle spricka från Helsingborg till Happaranda men så illa var det absolut inte.


Direkt när Bebisen kommer ut får jag honom i en handduk och under navelsträngen ser jag en liten snopp. En snopp? Men alla sa ju att vi skulle få en tjej? Den har snopp utbrister jag. Ja just det säger "sköterskorna". Vi flyttar sen upp till sängen för att de lättare ska funna fixa med navelsträng och allt för att Sambon ska kunna klippa. Moderkakan och det kommer ut och jag lappas ihop.


Efter toabesök får vi frukost! MUMS! Vid 10 blir Bebisen mätt 52 cm och vägd 3770 gram, jag får duscha och jag rullar i rullstol ner till BB-avdelningen, där vi var fram till torsdags förmiddag, dvs två nätter.


Jaha, det var berättelsen om när Ludvig kom till världen en regning natt den 6 September 2011!


ps. har inte hunnit fixa med bilder till datorn på underverket än.