The game of the year

Glöm VM! Glöm OS! Glöm allt vad alla andra fotbollsmatcher heter för det var idag som årets stora match gick av stapeln. Matchen mellan personal (hatar ordet personal, det finns bara inom kommun, landsting och stat överallt annars kallas man anställd) och elever i fotboll. Vi hade skrapat ihop ett tappert lag på sex personer och eleverna var betydligt fler men fick då ha avbytare. Enligt vad jag förstått så har eleverna aldrig vunnit utan personalen är obesegrad. Förra året vann vi med 11-6 eller nåt liknande. Ni förstår säkert att jag inte bidrog till något av målen. Jag tyckte personligen att vi hade ett mycket bättre lag i år än vad vi hade förra året, men det hade nog eleverna också för de lyckades i sista stund få in ett avgörande mål så att de vann med 8-7. Grattis till dem! Det var en jämn match som hade kunnat sluta hur som helst.


Det som fascinerar mig och nog har bidragit till att jag aldrig har fastnat för någon lagsport är att vissa går in i matchen så mycket att de inte kan låta alla deltagare spela, de vill vinna till varje pris. Jag tycker att det är viktigt att alla ska kunna vara med och spela. Toppning av lag i dessa sammanhang är idiotiskt. Självklar kan jag förstå att det ställs högre krav på en spelare som tjänar tio miljoner om året än på en som tjänar en miljon och att den som tjänar en miljon kanske får sitta mer men det är på elit nivå. Med toppning blir det några som blir utanför och då tycker inte jag att man kan kalla det för lagsport. Dessa dumma människor kan pyssla med tennis eller någon annan individuell sport så att de inte förstör för de andra. Att jag har den här åsikten kan ju bero på att jag aldrig varit särskilt bra på bollsporter förutom basket och vet att jag skulle vara en av dem som skulle få sitta om laget skulle toppas. Den första och enda gången jag gick på basket ville psykfallet till tränare toppa laget redan på träningen och räknade hur många mål var och en gjorde. Efter det ville jag inte gå dit mer. Då ringde mamma hem till honom och sa vad hon tyckte och tänkte. Tack för att han tog bort den gnistan ur mig! Vi gick i trean på lågstadiet, jag menar hur seriös får man bli? Vet inte vilka som hamnade i toppningen, jag var ju inte kvar och tog reda på det.


Jag har inte heller behov att vinna, det finns andra sätt att visa att man är duktig och en bra människa. Självklart är det kul att vinna, det ska jag inte skjuta under stol med men jag behöver inte vinna till varje pris. Men visst kan en rejäl omgång Fia med knuff väcka speldjävulen även i mig!

                                               Vem vågar?


Bilden lånad från: http://farm4.static.flickr.com/3179/2613716013_4ffbc50f6e_o.jpg


Kommentarer
Postat av: Filmskaparen

Bra "talat". Håller med dig...men Fia med knuff av alla spel??

2009-05-25 @ 21:17:51
Postat av: Sjöstadsfröken

Filmskaparen: Det är något speciellt med traditionelle familjespel men visst TP säger jag oftast inte heller nej till.

2009-05-25 @ 22:14:25
URL: http://sjostadsfroken.blogg.se/
Postat av: fyrbarnsmamman

Jag vågar!!!! Men som alla vet så vill jag gärna vinna. Vinnarinstinkten är enorm!!

2009-05-27 @ 20:59:29
Postat av: Sjöstadsfröken

Fyrbarnsmamman: I´m on, ro hit med ett fia så kör vi!

2009-05-28 @ 17:11:25
URL: http://sjostadsfroken.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0